inmemoryofangelica

Senaste inläggen

Av Annelie Andersson - 30 oktober 2014 19:49

Jag minns än hur vi gick runt och sjöng på den, oavsett vart vi var, och jag minns hur du kunde spela den om och om igen. Jag saknar dig så oerhört mycket :'(

 Jag älskar dig "syrran" <3

Av Annelie Andersson - 21 oktober 2014 23:51

Jag kom att tänka på dig idag gumman, klart jag tänkt på dig då och då tidigare också men idag blev det lite extra, jag kom även att tänka på den här bloggen och läste igenom vad jag skrev då. Det var inte lätt, jag minns fortfarande allting så väl, tankarna, känslorna, frågorna... allt. 

 Jag önskar fortfarande att du hade kommit till mig som vi pratade om. Jag saknar dig än.


Tänk att det har gått 3 år sedan du lämnade oss, det är sjukt. Tiden går så fruktansvärt fort, se bara på min dotter som  var en månad bara när du valde att lämna jordelivet.  Hon är snart 4 år nu och i stort sett självständig , om man kan kalla dem det vid 3 års ålder. 

 Jag önskar hon hade fått träffa dig, hon hade säkert älskat dig. 

Jag har en son nu också, han är 7 månader . Önskar att han också kunde få träffa dig. 


Usch, det här är jobbigare än jag hade förväntat mig, det känns som att jag ska börja gråta igen. Sorgen kommer nog aldrig att lämna mig, kanske för stunder då och då men när det kommer till det här... Nej.... 


Det är skönt att kunna logga in här och skriva "till" dig, jag har ju ingen grav att gå till, men faktum är att jag nog inte hade klarat det ändå. Att se din grav skulle nog få mig att bryta ihop totalt. 


Jag saknar dig än, och jag minns dig med kärlek.

Jag önskar dig fortfarande tillbaka! <3




Av Annelie Andersson - 22 juli 2011 00:31

Nu var det längesen jag skrev till dig, och jag vet faktiskt inte hur det kommer sig att tiden sprungit iväg så. Det händer ju inte så mycket hos mig nu för tiden, eller ja, det händer ju mycket med Nadja , hon utvecklas ju och lär sig nya saker varje dag.


Den sista tiden har det varit väldigt mycket upp och ned i mitt liv, jag önskar att det fanns telefoner i himlen så jag kunde ringa dig.

Att få höra din röst igen och bara prata med dig hade känts så himla bra, att veta att man kan om man vill.

Gumman jag saknar dig , verkligen, det ska du veta, och förlåt mig för att jag inte har skrivit något här på så lång tid.....

Din mamma var inne på din msn för ett tag sen and it scared the hell out of me, att se ditt namn och din status som inloggad var riktigt läskigt. Jag skrev faktiskt lite till din mamma, hon undrade vem jag var gumman, vet hon verkligen inte vem jag är?

Eller kanske kommer hon inte ihåg. Hur som helst, innan hon skrev att det var hon kom alla dumma tankar tillbaka , om att det kanske inte är så att du är borta, att du lever trots allt. Men gumman jag vet ju att det inte e så, åh jag önskar att det var så , det gör jag verkligen...

Jag önskar att man kunde vrida tiden tillbaka och hållt bättre kontakt med dig än vad jag gjorde. Förlåt mig för det! Snälla gumman, jag vet att vår vänskap aldrig förändrades på grund av det men det känns ändå så hemskt att det slutade lika snabbt som det började, vi hade ju precis hittat varandra och börjat ha kontakt igen. Jag saknar dig hjärtat!!!

Av Annelie Andersson - 8 april 2011 20:26

Gumman, jag saknar dig, åh va jag önskar att vi hade setts innan allt detta hände.

Så mycket jag hade velat prata med dig om. Och så mycket jag ville fråga dig om hur du haft det under alla år vi varit ifrån varann.

Jag ville prata med dig om så många saker och berätta om hur jag haft det, vi skulle ha haft så mycket att säga varandra, och jag är säker på att vi hade haft mycket gemensamt.


Jag saknar dig och alla förlorade år!    

Av Annelie Andersson - 4 april 2011 20:05

Hej hjärtat!  

Nu var det ett tag sen jag skrev något men det betyder inte att jag inte tänker på dig, eller att jag glömt dig, jag tänker ofta på dig.

Hur har du det på andra sidan? Åh va jag önskar du kunde svara.


Gud, nu kommer den där känslan av att det inte stämmer igen.

Jag vet att du är borta men ändå känns det som att du inte är det.

Är du hos mig gumman? Kommer du och hälsar på mig nu när du inte längre lider och mår dåligt?

Jag ryser det känns som att du är här.


Det är väl såklart bara inbillning men den får det att kännas lite bättre.


Jag saknar dig!

Av Annelie Andersson - 25 mars 2011 16:15

Hej gumman!

I förrgår raderade jag ditt nummer ifrån min mobil, det var en hemsk känsla , jag grät, men jag var tvungen för att komma vidare i sorgens tider. Ett steg i taget.

Det är inte lätt att se sanningen.

Gumman igår hittade jag en bild från julfesten i församlingshemmet här i Hova, det var inte musse pigg, det var Kalle Anka    Åh va små vi var då...

Och du, dina jeans var inte gröna    hehe vilken tur va?!

Jag ska ladda upp den bilden här sen gumman så du och de som följer bloggen kan se den. Jag ser sur ut men det är nog blixtens förtjänst ....

Anyhow, jag saknar dig  och jag vill att du ska veta att jag tänker på dig varje dag..

Love you  

Av Annelie Andersson - 21 mars 2011 16:37

An angel, gone back to heaven...
I will allways love you,
I will never forget you,
You will allways be in my heart,
And there you will live forever!

Av Annelie Andersson - 20 mars 2011 23:07

Hej igen gumman!

Nu är det snart läggdags och jag bävar för tysnaden och mörkret, det är då allt kommer upp och hugger mig i ryggen. På dagarna tänker jag mycket på dig men jag är hela tiden sysselsatt eftersom jag har en liten bebis-dotter nu som du vet, då hinner man inte fastna i tankarna och det är fullt upp hela tiden.

Men sen när kvällen kommer och hon somnat för natten då smäller det...

Då får jag en massa funderingar kring det du gjorde, och frågorna blir många.


Jag tänker en del dumma tankar oxå, jag undrar om du led, ångrade du dig när det närmade sig slutet, usch, jag vill inte tänka så men det händer iaf.

En gång var jag med om en liknande sak, en väldigt närstående människa till mig gjorde som du men hon hade människor i närheten som räddade henne i sista sekunden.

Jag önskar det funnits någon hos dig som gjort likadant... Jag vet inte om de är egoistiskt av mig att tänka så för jag vet inte hur situationen var för dig.

Men hade jag varit där när det hände hade jag gått till handling och hindrat/räddat dig oavsett... Kanske skulle du hatat mig för det? Kanske hade du blivit glad...

Jag vet inte hur det hade varit men jag hade nog inte brytt mig om det just då...

Jag önskar dig tillbaka gumman.

Jag vill inte att du ska vara borta!


Egentligen var de inte allt detta jag skulle ha skrivit nu men jag behövde väl få de ur mig I guess....

Det jag tänkte skriva var -God natt min vän, jag älskar dig!

Presentation

R.I.P älskade vän!

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2014
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards